Senaste från forumet
« Gå tillbaka

Polisens affischkampanj - en symbolhandling utan p?verkan

2009-10-06

Om du tror att du ?r ful, ?cklig och dum i huvudet, s? kom till oss! Det ?r polisens budskap till personer som utsatts f?r brott i n?ra relation. Under de senaste veckorna har polisen haft en affischkampanj om brott i n?ra relationer i dagstidningar och p? reklampelare. Kampanjen f?ljer samma m?nster som under i princip hela 1990-talet och inneh?ller ungef?r f?ljande ingredienser:

  • N?gon slags affischkampanj d?r man signalerar till misshandlade kvinnor att nu kommer polisen att ta dessa brott p? allvar.
  • Olika "projekt" med fokus p? att f?rb?ttra polisens utrednings?tg?rder vid brott i n?ra relationer.
  • Olika "utbildningssatsningar" f?r att ?ka personalens kunskap inom omr?det.
  • Framtagande av olika ?tg?rdskalendrar och lathundar i benficksstorlek med information om vad poliser ska g?ra vid denna typ av brott.
  • Vid s?rskilt ambiti?sa satsningar har man ocks? utarbetat en s?rskild "handbok" d?r relevanta regler och riktlinjer inom omr?det finns samlade.

Tanken bakom de olika ?tg?rderna ?r f?rst?s god och upps?tet v?llovligt, f?r vem kan v?l vara mot lite mer utbildning, godhj?rtade affischkampanjer och smidiga ?tg?rdskalendrar etc. Problemet ?r bara att cirka 20 ?rs erfarenheter och en hel del forskning visar att det inte ?r r?tt v?g att g? om man vill minska brottsligheten och s?kerst?lla att de som drabbas f?r adekvat hj?lp, st?d och skydd.

Tillf?lliga kampanjer ist?llet f?r ett strategiskt arbete
En klassisk strategi f?r att hantera "nya" arbetsuppgifter och prioriteringar i redan arbetstyngda organisationer ?r att starta projekt, genomf?ra tillf?lliga kampanjer och att bedriva punktvisa utbildningsinsatser. Allts?, ist?llet f?r att bedriva ett strategiskt arbete i syfte att f? till st?nd ett best?ende f?r?ndrat arbetss?tt v?ljer man den enkla v?gen och satsar p? kortsiktiga, men till synes handlingskraftiga, ?tg?rder. En nackdel med ett s?dant arbetss?tt ?r dock ofta att allt ?terg?r till det normala och att alla g?r som de alltid har gjort d? projektet och kampanjerna ?r slut; man orkar eller v?gar inte f?rs?ka inf?rliva aktiviteterna i den ordinarie verksamheten. I vissa stycken kan projekten, kampanjerna och utbildningsinsatserna s?ledes ses som ett alibi f?r att inte beh?va f?r?ndra sitt s?tt att arbeta.

Tanken som ligger bakom framtagandet av ?tg?rdskalendrar i benficksstorlek ?r s?kert ocks? bra. Problemet h?r ?r dock att det s?llan finns f?ruts?ttningar att ta upp och f?lja en s?dan checklista i den kaotiska situation som m?nga g?nger r?der i bostaden d?r en kvinna utsatts f?r v?ld av sin man. P? samma s?tt fyller handb?cker en viktig funktion, dessv?rre har de en tendens att hamna i bokhyllan p? tj?nsterummet och samla damm.

Risk att uppm?rksamheten blir till retorik utan reellt inneh?ll
Det ?r f? omr?den som ?r s? genomsyrade av politiska st?llningstaganden, samt lider s?dana under- och ?verdrifter beroende p? olika intressenters m?l som just detta omr?de. Genom ?ren har misshandlade kvinnor och andra grupper av brottsdrabbade anv?nts som spelbrickor av politiska partier f?r att f? argument f?r h?rdare tag mot g?rningsm?n, av professionella grupper f?r att f? mer jobb och av fackf?reningar f?r att f?rb?ttra villkoren f?r de egna medlemmarna etc.

Trots att regeringen i det uppdrag som ligger till grund f?r Rikspolisstyrelsens arbete med brott i n?ra relationer s?ger att avsikten med insatserna ?r att f?rb?ttra polisens f?rm?ga att arbeta utifr?n ett "brottsofferperspektiv" finns det allts? en fara med att uppm?rksamheten blir till retorik utan reellt inneh?ll.

Brottsdrabbade har f?tt ett stort symboliskt v?rde i r?ttssystemet och i den kriminalpolitiska debatten. Detta leder inte n?dv?ndigtvis till att f?rh?llandena f?r dem som drabbas av brott f?rb?ttras. Det kan tv?rtom leda till ytterligare frustration hos de drabbade, d? det i konkreta situationer visar sig finnas ett glapp mellan vad samh?llet, i detta fall i form av polisen, s?ger sig vilja g?ra och vad man faktiskt g?r. Dessutom kan det medf?ra att tilliten till samh?llet f?rsvagas eftersom de drabbade upplever att de inte f?r den hj?lp och det st?d som de har h?rt talas om s? mycket.

Tidigare erfarenheter
Under de g?ngna 20 ?ren har brott i n?ra relationer varit ett ?mne med h?g prioritet p? den politiska agendan. Detta har bland annat inneburit att Rikspolisstyrelsen upprepade g?nger inspekterat hur polismyndigheterna handl?gger "brottsofferfr?gor" och bedriver utredningsverksamheten. Rikspolisstyrelsen har ocks? inventerat vilka s?rskilda insatser som g?rs n?r det g?ller fr?gor om v?ld mot kvinnor.

Ut?ver Rikspolisstyrelsens eget arbete har bland annat Brottsf?rebyggande r?det, Riks?klagaren, Riksrevisionsverket och Justitieombudsmannen i ett 20-tal rapporter beskrivit och diskuterat problem och tillkortakommanden i polisens utredningsverksamhet i allm?nhet och arbetet med brott i n?ra relationer i synnerhet. Till detta kommer kunskap fr?n de senaste decenniernas forskning inom omr?det.

Sammantaget visar resultaten fr?n dessa studier att det finns n?gra vanligt ?terkommande brister (se t.ex. Br? 2008:25). I korta drag handlar det om f?ljande:

  • Bristande ledning och styrning.
  • Bristande rutiner och riktlinjer.
  • Bristande samverkan och samordning.
  • Bristande uppf?ljning och utv?rdering av fattade beslut.

Dessutom framkommer att arbetet ofta bedrivs i projektform och vilar p? eldsj?lar samt att det finns kulturskillnader inom och mellan polismyndigheter n?r det g?ller hanteringen av dessa ?renden.

Sammanfattningsvis talar detta f?r att faktorer som ledning, styrning, rutiner, riktlinjer och kultur p?verkar i vilken utstr?ckning polisen systematiskt vidtar de strategiska utrednings?tg?rder som ?r m?jliga i dessa ?renden, till exempel om de vittnen som finns f?rh?rs samt om de drabbades skador dokumenteras fullt ut. Dessa faktorer p?verkar ocks? i vilken utstr?ckning dels polismyndigheten genomf?r strukturerade hot- och riskbed?mningar, dels den drabbade f?r sina r?ttigheter tillgodosedda.

Framg?ngsfaktorer
Enligt min mening vet vi idag utifr?n forskning och bepr?vade erfarenheter egentligen precis vad som beh?ver g?ras f?r att, en g?ng f?r alla, f?rb?ttra polisens arbete n?r det g?ller brott i n?ra relationer:

  • Ta "hotbrotten" p? mycket st?rre allvar ?n vad som varit fallet genom ?ren. N?r polisen f?r k?nnedom om denna typ av brott f?r den drabbade i princip inte l?mna platsen innan polisen f?rs?krat sig om att vederb?rande inte hotas igen. Vid behov m?ste polisstationer uppl?tas f?r hotade personer i akuta situationer.
  • Bygg upp en utredningsverksamhet som fungerar dygnet runt i hela Sverige d?r det s?kerst?lls att polisen dels utreder dessa brott p? ett professionellt s?tt (specialister som tar ?ver redan p? plats i bostaden, den s? kallade "Kojak-modellen), dels genomf?r strukturerade hot- och riskbed?mningar.
  • Utst?ll garantier f?r att det vid denna typ av brott omg?ende tas beslut om att inleda f?runders?kning och att brotten blir f?rdigutredda senast inom 3 veckor, om det ?r operativt m?jligt ("f?rdr?jd r?ttvisa ?r f?rnekad r?ttvisa").
  • Garantera att samtliga personer som anm?ler att de utsatts f?r brott i n?ra relationer i princip omg?ende f?r ett m?ls?gandebitr?de (dessutom b?r alla m?ls?gandebitr?den p? sikt vara advokater). Observera att det ?r den brottsdrabbades behov och situation som ska vara styrande och inte r?ttsv?sendets v?l och ve.
  • S?kerst?ll att de drabbade redan fr?n anm?lningstillf?llet f?r konkret information om m?jligheter till hj?lp, st?d och skydd samt vart man kan v?nda sig vid missn?je med polisens bem?tande och/eller ?rendets hantering. Allts?, snarare ?n att ?nnu en g?ng utbilda om vikten av att arbeta aktivt med dessa brott, upplys de drabbade om deras r?ttigheter. Ist?llet f?r att ge enskilda poliser i yttre tj?nst ytterligare ett ?tg?rdskort att stoppa i benfickan, ge de brottsdrabbade checklistor s? att de sj?lva och med hj?lp av sina m?ls?gandebitr?den kan s?kerst?lla att de f?r sina grundl?ggande m?nskliga r?ttigheter tillgodosedda.
  • Polisens f?rtroendekapital kommer att p?verkas negativt om denna satsning inte f?r det genomslag som regeringen f?ruts?tter. Ge d?rf?r de lokala polisstyrelserna ett tydligt ansvar f?r att ovanst?ende ?taganden genomf?rs. Det ?r v?l just po?ngen med att ha folkvalda styrelser f?r viktiga statliga verksamheter. Folkvalda politiker har redan idag erfarenheter av andra viktiga omr?den d?r man m?ste st?lla ut "garantier" f?r att befolkningen ska s?tta tilltro till offentliga verksamheter; olika slags "v?rdgarantier", krav p? kvalitetsm?tningar och olika garantier i skola, v?rd och omsorg g?r att politikerna i polisstyrelserna inte borde vara fr?mmande f?r att vara med och st?lla ut garantier ocks? inom brottsutredningsomr?det.
  • S?kerst?ll att Rikspolisstyrelsen l?pande inspekterar och till sin styrelse avrapporterar hur de enskilda polismyndigheternas arbete f?rb?ttras n?r det g?ller brott i n?ra relationer. Det ?r riksdagsm?nnen som m?ste s?ga ifr?n om de prioriteringar som gjorts av regering och Riksdag inte blir verkst?llda. Riksdagsm?nnen i styrelsen ?r de garanter som finns f?r att ocks? Riksdagen som helhet (och resten av det politiska systemet) fortl?pande kan k?nna stort f?rtroende f?r den verksamhet som polisen bedriver.

F?rst n?r dessa ?tg?rder ?r genomf?rda och s?kerst?llda ?r det p? sin plats att bedriva affischkampanjer d?r man uppmanar personer som drabbas av brott i n?ra relationer att anm?la brotten, annars blir risken uppenbar att vi "s?ljer skinnet innan bj?rnen ?r skjuten"!

Affischkampanjer, projekt, handb?cker etc. fyller nog en viktig funktion, f?rutsatt att de kommer in i ett st?rre sammanhang. Inte s?llan fattas dock tv? viktiga ingredienser f?r att f?r?ndra polisens dagliga arbete; n?mligen mod och vilja. Jag kan inte bed?ma om rikspolischef Bengt Svensson och Rikspolisstyrelsen har modet och viljan att bryta polisens reaktiva verksamhet och f?rs?ka f? genomslag f?r ett ?kat fokus p? det brottsf?rebyggande uppdraget, men jag hoppas att s? ?r fallet.

Magnus Lindgren

Generalsekreterare
Stiftelsen Tryggare Sverige


Pressmeddelandet skickades med MyNewsdesk




Informationslänkar

Konsumentverket | Allmänna reklamationsnämnden | Sjöfartsverket | Statistiska centralbyrån
Hyresnämden | Kronofogdemyndigheten | Domstolsverket | Patent- och registreringsverket
Samboavtal.org | Hyresavtal.org | Testamente.org | Äktenskapsförord.com | Skilsmässa.nu
Andrahandskontrakt.org | Blankett.org | Gåvobrev.org | Skuldebrev.com

© 2009 Juridikfokus.se - All Rights Reserved