Senaste från forumet
« Gå tillbaka

Kroatien: Amnesty kr?ver att krigsf?rbrytarprocesserna p?skyndas

2010-12-09

Kroatiska myndigheter m?ste skynda p? r?ttsprocesserna mot personer misst?nkta f?r krigsbrott under kriget 1991-1995. De m?ste f? h?gsta prioritet, uppmanar Amnesty i en ny rapport publicerad den 9 december.

- M?nniskor m?ste f? veta sanningen om h?ndelserna i det f?rg?ngna som ?rrat m?ngas liv. Offren och deras familjer beh?ver r?ttvisa. Det ?r de kroatiska myndigheternas ansvar att se till att detta blir gjort, s?ger Nicola Duckworth, chef f?r Amnestys avdelning f?r Europa och Centralasien.?

Amnestys rapport "Behind a wall of silence: Prosecution of war crimes in Croatia" visar p? stora brister i det kroatiska r?ttssystemet som g?r att m?nga av krigets offer inte f?r r?ttvisa. Uppgifter fr?n landets regering visar att i genomsnitt avslutas 18 fall varje ?r. N?stan 700 fall d?r ?tal ?nnu inte har v?ckts ?terst?r, m?nga av de ansvariga kommer kanske d?rf?r aldrig att st?llas till svars i en r?tteg?ng.

- Myndigheterna har st?d fr?n det internationella samfundet, men trots uttalanden om att g?ra upp med straffriheten f?r krigsbrott och trots framsteg p? vissa omr?de, s? har r?ttvisans g?ng varit l?ngsam och v?ldigt selektiv.

Den ?verv?gande majoriteten av r?ttsprocesserna om krigsbrott h?lls i regionala domstolar d?r domarna alldeles f?r ofta saknar tillr?cklig expertis i internationell straffr?tt och andra relevanta internationella ?verenskommelser. Vittnen uts?tts f?r hot i syfte att skr?mma dem till tystnad. De regionala domstolarna har inte de praktiska m?jligheterna att erbjuda vittnesskydd eller st?d.

Amnestys rapport visar att mellan 2005 och 2009 ?talades oproportionerligt m?nga kroatiska serber, i 76 procent av fallen. Samtidigt har anklagelser mot n?gra h?ga milit?rer och politiker inte blivit utredda. Trots att offentligt material, till och med bevis fr?n offentliga r?tteg?ngar i Kroatien, finns tillg?ngligt. En av dem som anklagas ?r Vladimir Šeks, bitr?dande kroatisk parlamentsledamot. Han misst?nks f?r inblandning i brotten som begicks i Osijek 1991.

Medan n?gra personer, anklagade f?r krigsbrott, forts?tter att ?tnjuta st?d fr?n staten s? f?rv?gras m?nga av krigsbrottens offer uppr?ttelse.??

- Krigsbrott har ingen etnicitet. De drabbar m?nniskor oavsett ursprung och f?rbrytarna m?ste ?talas oavsett deras etnicitet eller sociala position, s?ger Nicola Duckworth.

Allvarliga brott som krigsbrott i form av sexuellt v?ld och brott mot m?nskligheten ?r heller inte definierade i nationell lag ?som f?ljer internationell r?tt. Vilket resulterar i straffrihet f?r m?nga av brotten. Amnesty kr?ver att kroatiska myndigheter anpassar den nationella lagstiftningen i enlighet med internationell r?tt och att de utvecklar en strategi f?r hur dessa fall juridiskt ska behandlas. S? att ansvar utkr?vs av alla, inklusive h?gre tj?nstem?n.?

- M?nga av det kroatiska r?ttssystemets misslyckanden kan bero p? att det saknas politisk vilja att ta itu med arvet efter kriget. Kroatien m?ste g?ra upp med sitt f?rflutna f?r att kunna g? fram?t. Straffriheten f?r krigsbrott ?r ett hinder p? v?gen f?r ett framtida medlemskap i EU. Genom att undanr?ja hindren skulle myndigheterna bevisa att landet klarar av att leverera r?ttvisa. Offren f?rv?ntar sig, och f?rtj?nar, inget mindre, s?ger Nicola Duckworth.

Amnesty har i nul?get en delegation i Zagreb som kommer att presentera rapporten och dess rekommendationer f?r kroatiska myndigheter och presidenten Ivo Josipovic.?

Bakgrund: Kroatiens sj?lvst?ndighetsf?rklaring fr?n federationen Jugoslavien i juni 1991 f?ljdes av en v?pnad konflikt mellan den kroatiska arm?n och kroat-serbiska v?pnade styrkor, st?dda av Jugoslaviska folkets arm?. Under konflikten, som varade fram till och med ?r 1995, begick b?da sidor allvarliga m?nniskor?tts?vergrepp s?som: tortyr, v?ldt?kt och mord. Hundratusentals m?nniskor f?rdrevs. Amnesty har sedan tidigt i konfliktens b?rjan kr?vt ett stopp n?r det g?ller straffrihet f?r de krigsbrott som begicks i samband med krigen p? Balkan.?

Emilie Holmstrand, Amnesty Press och Media

--
Elisabeth L?fgren
pressekreterare

Press Officer
-----------------------------
Amnesty International
Swedish section
Box 4719
116 92 Stockholm
Phone: +46 (0)8-729 02 20
mobile: + 46 (0)70-433 09 16
Fax: +46 (0)8-729 02 01
http://www.amnesty.se
mailto:elisabeth.lofgren@amnesty.se


Pressmeddelandet skickades med MyNewsdesk




Informationslänkar

Konsumentverket | Allmänna reklamationsnämnden | Sjöfartsverket | Statistiska centralbyrån
Hyresnämden | Kronofogdemyndigheten | Domstolsverket | Patent- och registreringsverket
Samboavtal.org | Hyresavtal.org | Testamente.org | Äktenskapsförord.com | Skilsmässa.nu
Andrahandskontrakt.org | Blankett.org | Gåvobrev.org | Skuldebrev.com

© 2009 Juridikfokus.se - All Rights Reserved