Senaste från forumet

Arbetsrätt

Tillbaka till Vardagsjuridik index

I detta avsnitt beskrivs de grundläggande juridiska aspekterna på arbete

Anställningsavtal

Ett anställningsförhållande uppstår genom att två parter överenskommer om detta. Vanliga avtalsregler gäller vilket bl.a. innebär att det inte föreligger något skriftlighetskrav. I ett anställningsavtal som upprättas mellan arbetsgivare och arbetstagare regleras normalt de villkor som ska gälla för anställningen exv. anställningsform, arbetstid, lön, semester, uppsägningstid etc.

Ofta används i större företag en form av standardavtal s.k. kollektivavtal, som grundar sig på de allmänna normer och överenskommelser som ingåtts med fackförbund sedan tidigare och vilka gäller generellt för det aktuella yrket.

Den arbetstagare som är anställd i ett privat företag skyddas i lagen om anställningsskydd (LAS) medans arbetstagare som har staten, ett landsting eller en kommun som arbetsgivare skyddas i lagen om offentligt anställda (LOA).

Många av de lagregler som gäller på arbetsmarknaden är tvingande till arbetstagarens förmån. Detta innebär att arbetsgivaren aldrig kan förhandla fram ett anställningsvillkor som är sämre än vad lagen föreskriver. Men det är naturligtvis fritt att avtala om villkor som är bättre än vad lagen säger, exv. vad gäller semester och uppsägningstid.

Anställningsformer

Det finns två grundläggande former av anställning:
1. tillsvidareanställning
2. tidsbegränsad anställning

De flesta arbetstagare har tillsvidareanställningar och denna anställningsform är även fortsättningsvis huvudregeln.
Tidsbegränsade anställningar spelar dock en betydelsefull roll, till exempel vid arbetstoppar och tillfälligt frånvarande arbetstagare. Huvudregeln i LAS är att ett anställningsavtal gäller tillsvidare (fast anställning). Avtal om tidsbegränsad anställning får dock träffas för vissa i lagen angivna situationer. En tillsvidareanställning karakteriseras av att anställningstiden inte är på förhand bestämd. Anställningen upphör i stället normalt genom uppsägning, avskedande eller pensionering. En tidsbegränsad anställning upphör däremot genom att den avtalade tiden gått till ända och kan i princip inte avbrytas i förtid.
Från och med den 1 juli 2007 har antalet former av tidsbegränsade anställningar i LAS reducerats.
• Allmän visstidsanställning. I LAS har tidigare förekommit ett antal olika tidsbegränsade anställningsformer anpassade för särskilda situationer, så kallad projektanställning. Dessa bestämmelser har nu förts samman till en gemensam anställningsform benämnd ”allmän visstidsanställning”. Genom den nya anställningsformen allmän visstidsanställning blir det möjligt att tidsbegränsa anställningen för arbetstagare utan att det krävs någon objektivt konstaterbar grund. Med andra ord behöver arbetsgivaren inte ange något särskild skäl för tidsbegränsningen.
Avsikten med bestämmelsen är att arbetsgivaren ska kunna täcka tillfälliga behov av arbetskraft. Allmän visstidsanställning är tillåten under sammanlagt högst två år under en femårsperiod. När arbetstagaren varit anställd hos samma arbetsgivare i allmän visstidsanställning längre än två år under en femårsperiod övergår anställning till en tillsvidareanställning. Tiden i allmän visstidsanställning ska således räknas för sig och någon sammanräkning med anställningstid i annan tidsbegränsad anställning ska inte äga rum.
• Arbetstagare som fyllt 67 år. Personen får visstidsanställas efter sin pensionering.
• Överenskommen visstidsanställning. Denna får gälla utan att arbetsgivaren behöver ange något skäl, om anställningen omfattar minst en månad och sammanlagt högst tolv månader under tre år. Möjlighet till avtal om anställning i sammanlagt 18 månader finns i företag som tidigare inte haft någon arbetstagare. En arbetsgivare får samtidigt ha högst fem arbetstagare med överenskommen visstidsanställning.
• Provanställning i högst sex månader. Syftet ska vara att pröva en arbetstagares lämplighet. Om inte provanställningen avbryts, övergår den automatiskt i en tillsvidareanställning efter sex månader.


Lön

Statlig lönegaranti

Om arbetsgivaren går i konkurs har arbetstagaren rätt till s.k. statlig lönegaranti. Detta innebär att staten går in och betalar ut löpande löner utifall arbetsgivarens tillgångar inte räcker.

Sjukpenning

Om man är sjuk och därför inte kan arbeta, har man rätt till sjukpenning om man:
• Har förvärvsarbete i Sverige
• Har en årsinkomst av förvärvsarbete som uppgår till minst 24 % av basbeloppet, vilket motsvarar 10 272 kr under 2009 (basbeloppet uppgår till 42 800 SEK).

Sjukpenningen utgår med 25 %, 50 %, 75 % eller 100 % beroende på hur stor del av den ordinarie arbetstiden man inte kan arbeta. För visstidsanställda, med en anställningsperiod som är kortare än 1 månad, gäller att anställningen ska ha pågått under minst 14 dagar före sjukdomsfallet. För andra anställningar gäller rätten till sjuklön direkt då anställningen tillträds. Möjligheten att söka exv. bostadsbidrag påverkas inte om man får sjukpenning.


Ledighet

En arbetstagare har rätt till ledighet som inte avräknas från semester, bl. a i samband med:
• Föräldraskap
• Utbildning
• Fackliga uppdrag

Föräldraledighet

Mamman eller pappan kan vara helt ledig under 18 månader från barnets födsel oavsett om man tar ut föräldrapenning eller inte. I samband med att man tar ut föräldrapenning har man rätt till ledighet fram till dess barnet fyllt 8 år eller avslutat sitt första skolår. Rätten gäller för närvarande under 480 dagar, varav 60 dagar är vikta för vardera föräldern.
Man måste meddela sin arbetsgivare att man avser att vara föräldraledig senast två månader innan man vill påbörja ledigheten. Sedan 1 juli 2006 är det förbjudet för arbetsgivare att missgynna föräldralediga män eller kvinnor. I föräldraledighetslagen fastslås att föräldraledighet inte får leda till sämre löneutveckling eller på annat vis sämre arbetsvillkor än vad den föräldralediga personen hade före föräldraledigheten.
Adoptivföräldrar har samma rättighet under de första 18 månaderna efter det att adoptivbarnet mottogs, så länge barnet är under åtta år.

Ledigt för utbildning

Om man önskar vidareutbilda sig har man enligt lagen om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning, rätt till ledighet om man har varit anställd hos samma arbetsgivare i minst sex månader eller sammanlagt under tolv månader under de senaste två åren. Gäller det en facklig utbildning har man alltid rätt till ledighet.

Semester

Enligt semesterlagen har en heltidsarbetande rätt till 25 arbetsdagars semester varje år.

Semestern skall tas ut under det s.k. semesteråret, vilket är tiden fr. o m den 1 april t o m den 31 mars följande år. Normalt måste semesterdagarna tas ut det semesterår som de är intjänade under, om man inte kommit överens med arbetsgivaren om något annat. Om en anställning varar under en mycket kort tid brukar arbetsgivaren räkna in semesterersättning i lönen.

Anställningens upphörande

En anställning kan upphöra på tre olika sätt, genom:

• Uppsägning
• Avsked
• Pension
Både arbetsgivaren och arbetstagaren kan ta initiativ till en uppsägning. Ett avsked kan bara aktualiseras om arbetstagaren grovt har åsidosatt sina skyldigheter som arbetstagare. I samband med uppsägning och avsked har man rätt att bli företrädd av sitt fackförbund och att överklaga beslutet vid domstol, om man uppfattar arbetsgivarens agerande som felaktigt. Man kan vid arbetsbrist permitteras under en kortare tid, d v s tillfälligt vara utan arbete. Permittering innebär dock inte att anställningen upphör.

Uppsägning

Arbetsgivarens rätt till uppsägning
Möjligheten att avbryta en anställning är mer begränsad för arbetsgivaren och måste vara ”sakligt grundad”. Detta uttryck skall tolkas utefter nutida värderingar och med hänsyn till den anställdes intresse av anställningsskydd. Saklig grund kan grundas på två situationer dels arbetsbrist eller p.g.a. personliga skäl. En uppsägning på grund av personliga skäl får inte basera sig på händelser som arbetsgivaren har känt till längre bak i tiden än två månader.

Arbetstagarens rätt till uppsägning
Den som önskar sluta sin anställning har rätt att göra det efter en viss uppsägningstid. Uppsägningstiden finns reglerad i anställningsavtalet och är vanligtvis en månad. Vid längre anställningstid så förlängs uppsägningstiden upp till maximalt 6 månader.

Avsked

I särskilda fall kan en anställning upphöra utan någon uppsägningstid. Detta gäller bara om arbetstagaren har åsidosatt sina skyldigheter som arbetstagare grovt.

Pension

Pension innebär att arbetstagaren slutar sin anställning tillföljd av uppnådd pensionsålder. Pensionsåldern (67 år) regleras vanligen i kollektivavtal. I samband med pensioneringen måste arbetsgivaren underrätta arbetstagaren senast en månad innan anställningen ska upphöra. Man har i princip rätt att få arbeta kvar på sin arbetsplats fram till 67 års ålder därefter är arbetstagaren i princip tvungen att lämna sin tjänst om arbetsgivaren så önskar.


Arbetsmiljö

Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön och är skyldig att följa de särskilda bestämmelser som gäller inom den aktuella branschen, exv. när det gäller övertid, jourarbete, maskiner och hälsofarliga ämnen. Arbetsmiljöverket:

» Arbetsmiljöverkets webbplats www.av.se


Diskriminering


Diskriminering innebär att någon utsätts för orättvis eller kränkande behandling. Förbud mot diskriminering har särskilt starkt lagstöd i arbetslivet, vid studier och olika föreningsverksamheter. Generellt kan sägas att ingen får utsättas för orättvis eller kränkande behandling till följd av:

• kön
• etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning
• funktionshinder
• sexuell läggning

» Jämställdhetsombudsmannens (JämO) webbplats www.jamo.se
» Ombudsmannen mot etnisk diskriminerings (DO) webbplats www.do.se
» Handikappombudsmannens (HO) webbplats www.ho.se
» Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggnings (HomO) webbplats www.homo.se


Tvist

Vid tvist om giltigheten av en uppsägning så upphör normalt inte anställningen förrän tvisten avgjorts. Under uppsägningstiden skall man arbeta och få sin lön som vanligt. Om arbetsgivaren inte kan erbjuda något arbete, skall denne ändå betala full lön under uppsägningstiden. Arbetsdomstolen:

» Arbetsdomstolens webbplats www.arbetsdomstolen.se



Informationslänkar

Konsumentverket | Allmänna reklamationsnämnden | Sjöfartsverket | Statistiska centralbyrån
Hyresnämden | Kronofogdemyndigheten | Domstolsverket | Patent- och registreringsverket
Samboavtal.org | Hyresavtal.org | Testamente.org | Äktenskapsförord.com | Skilsmässa.nu
Andrahandskontrakt.org | Blankett.org | Gåvobrev.org | Skuldebrev.com

© 2009 Juridikfokus.se - All Rights Reserved