Deprecated: mysql_connect(): The mysql extension is deprecated and will be removed in the future: use mysqli or PDO instead in /storage/content/50/153350/juridikfokus.se/public_html/dynamic/db.php on line 14 Familjerätt


Senaste från forumet

Familjerätt

Tillbaka till Vardagsjuridik index
I detta avsnitt beskrivs de grundläggande juridiska aspekterna för familje- och arvsrätt

Familjebildning kan ske genom antingen ingående av äktenskap eller samboende ”under äktenskapsliknande förhållande”. Alternativet registrerat partnerskap upphörde 1 maj 2009.


Äktenskap och registrerade partnerskap

Äktenskap

Äktenskap regleras i äktenskapsbalken (ÄB) och andra författningar. Dessa bestämmelser är sedan maj 2009 könsneutrala. Äktenskap kan m a o numera ingås även av samkönade personer. Den särskilda partnerskapslagen upphävdes i samband med denna ändring. De par som hade ingått registrerat partnerskap före lagens upphävande, ska dock kunna fortsätta att vara registrerade partners om de så vill. De som i stället önskar vara gifta har möjlighet att omvandla sitt registrerade partnerskap till ett äktenskap genom en enkel anmälan eller genom vigselförrättning.
Äktenskap i svensk rätt innebär flera juridiska rättsföljder, bl. a vad avser:
  • äktenskapets ingående
  • makarnas ekonomi och egendom
  • eventuell äktenskapsskillnad och dödsfall
  • fader- och föräldraskap
Makarna i ett äktenskap är i juridisk mening helt likställda. Lagstiftaren utgår ifrån att makarna skall visa omvårdnad och lojalitet för varandra vilket bl. a uttrycks i en allmän förklaring (ÄB 1:2): "Makar skall visa varandra trohet och hänsyn. De skall gemensamt vårda hem och barn och i samråd verka för familjens bästa. Ingen av makarna har större bestämmanderätt än den andre i fråga om familjens angelägenheter (t ex bostad och ekonomi); detsamma gäller även vårdnaden om barnen."

Villkor och hinder

För att få ingå äktenskap/registrerat partnerskap måste man:
• fyllt 18 år
• vara ogift och inte vara s.k. registrerad partner

Nära släktingar (föräldrar och barn eller syskon) får inte gifta sig. En person som inte fyllt arton år, liksom halvsyskon, kan ansöka om dispens från kraven hos Länsstyrelsen i det län där de är bosatta. Att ingå äktenskap är helt frivilligt och ingen kan tvingas till detta. Den som ingår äktenskap/registrerat partnerskap trots att ett hinder föreligger kan dömas för tvegifte (om redan gift) och äktenskapet annulleras.

Vigsel, förlovning, trolovning och lysning


Äktenskap ingås genom kyrklig/ trossamfund eller borgerlig vigsel. Förlovning, trolovning och lysning är frivilliga företeelser och är inte reglerade i lag.

Makars ekonomi

Generellt gäller att makar har separat individuell äganderätt och de har därför inget ansvar för varandras skulder. Undantaget är dock skulder avseende s.k. hushållsgäld (det gemensamma hushållet, barnens uppfostran etc.). För sådana skulder kan en fordringsägare kräva betalning från båda makarna.
Var och en av makarna är skyldig att efter bästa förmåga bidra till familjens underhåll, vilket innebär att om ena makens bidrag till den gemensamma kassan inte räcker skall den andre täcka upp för det som saknas. Make är även skyldig att bistå andre maken ekonomiskt beträffande personliga behov om så är nödvändigt.

Till familjens underhåll räknas:

• Det som är nödvändigt för den gemensamma hushållningen och för barns fostran.
• Det som varje make behöver för sina personliga ändamål.

Makar ansvar inte för varandras skulder som ligger utöver vad som räknas till familjens underhåll enligt ovan.

Giftorättsgods

Den egendom som makarna tillför det gemensamma bohaget och den egendom som makarna införskaffar under äktenskapet utgör s.k. giftorättsgods. Att ha giftorätt i den andra makens gods innebär inte att man äger detta, men att man vid en framtida bodelning (tillföljd av skilsmässa eller dödsfall) har rätt till halva värdet. Den egendom som makar inte önskar ska utgöra giftorättsgods kan genom ett s.k. äktenskapsförord, göras till enskild egendom. Enskild egendom räknas inte med vid en bodelning. Förutom genom äktenskapsförord kan egendom som erhållits genom arv eller gåva bli enskild genom:
• Testamente, där testator angivet att egendomen skall vara testamentstagarens enskilda egendom.
• Gåvobrev, där givaren angivet att egendomen skall vara mottagarens enskilda egendom.

Bodelning

I samband med skilsmässa eller dödsfall skall bodelning ske. Vid skilsmässa innebär detta att giftorättsgodset efter skuldtäckning fördelas 50/50 mellan makarna. I samband med dödsfall fördelas kvarlåtenskapen mellan den efterlevande maken och den avlidnes arvingar och eventuella testamentstagare.
Enkelt förklarat går en bodelning till så här:
1. Var och en av makarnas skulder dras ifrån dennes giftorättsgods.
2. Den kvarvarande egendomens värde delas lika (50/50) mellan makarna.

Vid bodelningen skall varje make så långt som det är möjligt få behålla det egna giftorättsgodset (egna egendomen). Bodelningen skall alltid upprättas skriftligt och utgå från makarnas ekonomi vid den aktuella tidpunkten. Vid skilsmässa är utgångspunkten datum för ansökan om äktenskapsskillnad.

Äktenskapsförord

Genom ett äktenskapsförord kan den egendom som normalt sett skulle utgöra giftorättsgods bli enskild egendom. Följden blir att den egendom som tas upp i äktenskapsförordet inte fördelas vid eventuell skildmässa eller dödsfall. Ett äktenskapsförord är ett avtal mellan makarna. Ett äktenskapsförord kan även skrivas innan äktenskap ingås. Likt andra typer av avtal kan ett äktenskapsförord upphävas genom en ny överenskommelse mellan makarna, vilket då innebär att den enskilda egendomen blir giftorättsgods. Denna överenskommelse måste dock finnas nedskriven i ett nytt äktenskapsförord. Ett äktenskapsförord måste undertecknas av båda parterna och upprättas skriftligen i makarnas namn. Ett äktenskapsförord blir giltigt först då det registrerats hos en tingsrätt i det s.k. äktenskapsregistret.

Skilsmässa

Ett äktenskap kan upplösas genom äktenskapsskillnad vilket innebär att tingsrätten, efter ansökan av ena eller bägge makarna, dömer till äktenskapsskillnad. Vill endast ena maken skiljas eller har någon av makarna vårdnad om ett eget barn under 16 år som varaktigt bor tillsammans med den maken, måste skilsmässan först föregås av en betänketid på sex månader.

Vill endast ena maken skiljas måste den andra maken inge en stämningsansökan till tingsrätten och yrka att domstolen dömer till äktenskapsskillnad mellan makarna.

I samband med äktenskapsskillnad får den make som bäst behöver en tidigare gemensam bostad behålla denna, medan den andre maken har rätt till ersättning för sin del. Detta gäller även hyresrätter, oavsett vem som innehar hyreskontraktet.



Samboförhållande

Två personer räknas som sambor när de lever under äktenskapsliknande förhållanden under en längre tid. Detta gäller såväl hetero- som homosexuella. Sambor har inte samma rättsliga ställning som gifta par. De viktigaste skillnaderna gäller bodelning vid separation och arv.

Gemensamt bohag


Om två sambor separerar ska de bara dela sitt gemensamma bohag. Gemensamt bohag är de saker som införskaffats för gemensamt bruk. Tillgångar som inte kvalificeras såsom; banktillgodohavanden, aktier, bilar och saker som t ex är den ene sambons fritidsintressen ska alltså inte delas, till skillnad från äkta makar.

Rätt att överta bostad


Om samborna har skaffat sin bostad tillsammans, har den som bäst behöver bostaden rätt att bo kvar. Om den ene sambon bott i bostaden innan samboförhållandet uppstod har denne rätt att behålla bostaden men om den andre sambon behöver bostaden för att leva i tillsammans med gemensamt barn eller kan uppvisa synnerliga skäl har den sambon rätt att ta över bostaden.
Gäller det en bostad som den andra sambon skaffat eller samborna köpt tillsammans, skall den sambo som flyttar få ersättning för sin del av bostaden.

Samboavtal och inbördes testamente


Sambor kan teckna ett skriftligt samboavtal. Det skall innehålla en överenskommelse om vad som ska gälla om samboförhållandet upphör. Man kan härvidlag avtala bort sambolagens regler. Ett samboavtal bör också kompletteras med ett inbördes testamente, vilket reglerar vilka tillgångar som ska tillfalla den som överlever den andra.

Sambors arvsrätt


Sambor ärver inte varandra, vilket äkta makar gör. Men vid en bodelning har den sambo som överlever den andra alltid rätt att få behålla minst två basbelopp (42 800 SEK under 2009) av det gemensamma bohaget och den gemensamma bostaden, förutsatt att värdet på denna egendom räcker.

Barn och föräldraskap

Faderskap


Är modern vid barnets födelse gift förutsätts hennes make vara far till barnet. Råder det tvekan om vem som är far till barnet eller om modern är ogift måste i regel faderskapet fastställas. Detta sker genom dom eller bekräftelse (från den presumtive fadern).


Vårdnad om barn


Varje barn under 18 år ska ha minst en vårdnadshavare. Vårdnadshavaren (oftast barnets föräldrar) har ansvar för barnets uppfostran, utbildning, ekonomi och välbefinnande. Är barnets föräldrar gifta har de i regel gemensam vårdnad om barnet. Skilda föräldrar kan behålla den gemensamma vårdnaden trots att de inte bor tillsammans. Om en vårdnadshavare bedöms som olämplig eller inte är närvarande kan den andre föräldern efter ansökan få ensam vårdnad.

Föräldrars underhållsansvar


Fram till dess ett barn fyller 18 år eller till dess barnet har gått ur gymnasiet eller motsvarande, dock längst t o m 21 år ålder, har föräldrarna s.k. underhållsansvar. Förälder som inte har vårdnad om sitt barn är skyldig att betala ett underhållsbidrag till den förälder som barnet varaktigt bor hos. Mer information om underhållsbidrag finns hos Försäkringskassan.
www.forsakringskassan.se

Förmyndarskap, förvaltarskap och godemän


I det fall en person på grund av ålder, sjukdom eller dylikt, behöver en företrädare för att kunna tillvarata sin sätt, exv. kunna ingå avtal m.m. kan personen företrädas av ett ombud.

Förmyndare för personer under 18 år


En person som ännu inte har fyllt 18 år ska ha en förmyndare, oftast barnets föräldrar eller de/den som har vårdnaden om barnet. Förmyndaren skall företräda barnet i olika rättsliga angelägenheter och förvalta barnets tillgångar.

God man


Den som på grund av sjukdom eller liknande förhållande är i behov av hjälp kan få en s.k. god man förordnad för sig. I regel krävs att den gode mannen inhämtar samtycke från den som förordnandet gäller innan denne vidtar någon åtgärd. En god man utses och övervakas av den s.k. överförmyndaren som finns i varje kommun.

Förvaltare


Utifall ett godmansförordnande enligt ovan inte är tillräckligt för att en person ska kunna ta hand om sig själv och sin egendom, kan tingsrätten efter ansökan besluta om en s.k. förvaltare. Denne förvaltare träder då in som företrädare enligt vissa bestämda instruktioner vilket tingsrätten beslutat. Detta kan t ex gälla förvaltning av kapital.

Arv och testamente

 

Bouppteckning


Då en person avlidit skall en s.k. bouppteckning upprättas över den avlidnes skulder och tillgångar. Om den avlidne var gift skall först en bodelning äga rum. Bouppteckningen undertecknas av bouppgivaren och bestyrks av två gode män. Bouppteckningen inges därefter till Skatteverket där den avlidne hade sin hemvist inom tre månader från dödsfallet. Om tillgångarna endast täcker begravningskostnaderna kan dödsbodelägarna genom socialnämnden upprätta en s.k. dödsboanmälan, vilket är ett förenklat förfarande.

Den avlidnes skulder


Den avlidnes skulder skall betalas ur dödsboet innan eventuellt arv kan delas ut. I de fall den avlidnes skulder överstiger dennes tillgångar kommer skulderna att handläggas och utredas av Kronofogdemyndigheten. Grundprincipen är att arvingarna aldrig blir skyldiga att betala skulder som inte täcks av den avlidnes tillgångar.

Arv


Ett arv kan aktualiseras på två olika sätt, genom:
• legalt arv eller
• testamente
Ett legalt arv innebär att den avlidnes kvarlåtenskap övergår till dennes arvingar i enlighet med lag. Genom testamente kan en person bestämma att en hela (med undantag för ev. laglott) eller delar av kvarlåtenskapen skall tillfalla en viss person eller organisation.

Vem ärver?


I första hand ärver den avlidnes bröstarvingar d v s biologiska och adopterade barn. En bröstarvinge kan aldrig göras helt arvlös utan har alltid rätt att ärva minst hälften av sin arvslott (laglotten). Arvslotten är den andel som bröstarvingen skulle ha ärvt om det inte fanns något testamente.

Var den avlidne gift får parets gemensamma barn normalt inte ut sitt arv förrän den avlidnes make/maka har gått bort. Barn som den avlidne fått i ett tidigare förhållande, s.k. särkullbarn, har dock rätt att få ut sitt arv omedelbart.

Har även den avlidnes barn avlidit tillfaller detta barns arv den avlidnes barnbarn. Barn, barnbarn, barnbarnsbarn o s v tillhör den första arvsklassen. Finns släktingar ur första arvsklassen ärver dessa all den avlidnes kvarlåtenskap.

Den andra arvsklassen består av den avlidnes föräldrar och om dessa avlidit den avlidnes syskon. Finns varken föräldrar eller syskon tillfaller arvet syskonbarn om sådana finns.

Saknas såväl släktingar ur första som andra arvsklasserna ärver den avlidnes mor- och eller farföräldrar kvarlåtenskapen. Är även dessa avlidna kan arvet i sista hand tillfalla den avlidnes föräldrasyskon (faster, farbror, moster eller morbror).

Kusiner ärver inte varandra och saknas släktingar ur de tre arvsklasserna tillfaller den kvarlåtenskap som inte är testamenterad allmänna arvsfonden.

Arv genom testamente


Genom ett testamente kan en person, så länge det inte inskränker på bröstarvinges rätt till laglott, bestämma till vem viss egendom, summa pengar eller del av hela dödsboet skall tillfalla efter dennes död.
För att ett testamente skall bli giltigt måste det vara:
• utfäst skriftligen av en person som fyllt 18 år
• undertecknat av testamentsgivaren
• bevittnat av två personer
Vittnena skall intyga att de båda samtidigt sett testamentsgivaren för egen hand skriva under testamentet eller intygat att det är denne som skrivit under. Vittnena måste ha fyllt 15 år och får inte vara nära anhöriga till testamentsgivaren eller testamentstagaren. Vittnena behöver inte veta vad som står i testamentet. Det enklaste sättet att återkalla ett testamente är att förstöra det eller genom att teckna ett nytt testamente. Det är alltid det senaste testamentet som gäller om det finns flera. Naturligtvis måste ett testamente förvaras på en mycket säker plats för att undvika att testamentet försvinner eller förstörs.

Arvsskatt


Från och med den 1 januari 2005 avskaffades gåvo- och arvsskatt. Följden är att den som genom gåva, arv eller testamente erhållit viss egendom eller summa pengar helt slipper betala skatt på förvärvet. Lagen gäller även för gåvoutfästelser under 2004 om gåvan fullbordas efter 2004.





Informationslänkar

Konsumentverket | Allmänna reklamationsnämnden | Sjöfartsverket | Statistiska centralbyrån
Hyresnämden | Kronofogdemyndigheten | Domstolsverket | Patent- och registreringsverket
Samboavtal.org | Hyresavtal.org | Testamente.org | Äktenskapsförord.com | Skilsmässa.nu
Andrahandskontrakt.org | Blankett.org | Gåvobrev.org | Skuldebrev.com

© 2009 Juridikfokus.se - All Rights Reserved