Senaste från forumet

Fordringsrätt

Tillbaka till Vardagsjuridik index

I detta avsnitt beskrivs de grundläggande juridiska aspekterna för fordringsrätten.


Skulder

Vanliga skulder är exv. kreditköp, lån och skadestånd. Den som är skyldig pengar kallas ”gäldenär” och den som har en fordran kallas ”borgenär”. Den som har gått i borgen för någon annans skuld kallas ”borgensman”.


Vanligtvis kan gäldenären och borgenären avtala om hur och när skulden ska betalas. Om det inte finns något avtal, ska skulden betalas när borgenären kräver det. En skuld kan naturligtvis betalas på olika sätt: kontant till borgenären, via postgiro, bankgiro eller med en elektronisk överföring.

I samtliga fall ska betalningen vara borgenären tillhanda senast på förfallodagen. Det innebär att pengarna skall överlämnas eller finnas bokförda på borgenärens konto den dagen. Om förfallodagen är på en lördag, söndag eller allmän helgdag ska beloppet synas på mottagarens konto senast nästa vardag.


Flera gäldenärer

Ibland kan flera personer vara gemensamt betalningsskyldiga för en skuld. Detta kallas för att vara ”solidariskt betalningsansvariga”. Om inget särskilt avtalats gentemot borgenären är alla ansvariga för att skulden betalas. Det innebär att borgenären kan kräva vem som helst av dem på hela skulden. Den som betalat kan sedan kräva de andra på deras delar. Om t ex 3 personer har en gemensam skuld på 90 000 kr, så kan borgenären kräva hela skulden från en av dem. Denne kan sedan kräva 30 000 från var och en av de övriga.

Ränta

Det föreligger två vanliga typer av ränta:

• Löpande ränta
• Dröjsmålsränta

För att borgenären skal ha rätt att få kräva löpande ränta måste detta först ha avtalats, medan när det gäller dröjsmålsränta så följer rätten direkt av räntelagens regler. Man kan alltså avtala om att ränta ska betalas och hur hög den ska vara. Om inget avtal om ränta finns, har borgenären inte rätt att kräva löpande ränta. Det finns inga regler om hur hög räntan ska vara, men om den är oskälig kan lagens regler om ockerränta bli aktuella.

Om skulden betalas för sent har borgenären rätt till dröjsmålsränta. Man kan avtala om hur hög denna ska vara. Enligt räntelagen har borgenären rätt till en ränta som minst motsvarar gällande referensränta + 8 procentenheter. Om inget annat avtalats ska dröjsmålsränta börja löpa 30 dagar efter förfallodagen.

Lån och krediter

Banker och andra kreditinstitut kan ge olika typer av lån till privatpersoner. Vanligast är:
• Personlån
• Kredit kopplad till ett kontokort


Ett personlån kan man få utan eller med säkerhet (exv. en fastighet eller en borgensman). Dessa lån brukar avbetalas under en längre tid. Har man en kontokortskredit har man möjlighet att (under en bestämd period) handla för mer pengar än det finns på kontot.

Borgenärens eventuella rätt till ränta stipuleras i det individuella avtalet samt i räntelagen. På lån och andra krediter utgår i regel ränta, som naturligtvis inte får vara oskäligt hög. I det fall oskäligt hög ränta uttagits kan en s.k. ockersituation föreligga vilket gör avtalet ogiltigt och kan även ha straffrättsliga konsekvenser för långivaren. Huruvida ockerränta föreligger bedöms i det individuella fallet och en mängd faktorer vägs in. I ett belysande fall från HD (Högsta domstolen) så gjordes bedömningen att ockeransvar förelåg (NJA 1995 s.430). Den faktiskt erhållna räntan motsvarade i det fallet en årsränta strax under 50 %.

Summan av alla kostnader som en kredit för med sig under ett år kallas ”effektiv ränta”. Den uttrycks i procent av lånesumman. Särskilda avgifter för uppläggning eller amortering räknas in. I samband med att en kredit läggs upp eller att lån marknadsförs, måste långivaren ange hur hög den effektiva räntan är. Detta för att kunden ska kunna få en uppfattning om den egentliga kostnaden samt kunna jämföra med andra lånealternativ.


Avbetalningsköp

Om man köper en vara på avbetalning, delas betalningen upp i flera mindre delbetalningar. Då man tar emot varan, betalar man ofta också en kontantinsats, som normalt är minst 20 % av priset. Betalar inte en köpare enligt överenskommelsen (avtalet) kan säljaren ta tillbaka varan, om denne har rätt till detta enligt avtalet (s.k. återtagningsrättsförbehåll). Om köparen då inte frivilligt lämnar tillbaka varan, kan säljaren begära handräckning från Kronofogdemyndigheten.

Avlämning av vara



När man har bestämt sig för att köpa en vara är det viktigt att man kommer överens med säljaren om när varan ska avlämnas. Om ingen tidpunkt för avlämnandet bestäms ska varan avlämnas inom skälig tid efter köpet. Vad som utgör skälig tid beror på omständigheterna i det enskilda fallet. Man får exv. räkna med en längre tid innan varan kan avlämnas om varan är en beställningsvara.

Om en säljare inte avlämnar varan vid den tidpunkt man har bestämt eller inom skälig tid efter köpet säger man att säljaren är i ”dröjsmål”. Om ett dröjsmål uppstår från säljarens sida utan att detta beror på konsumenten har man rätt att vidta vissa åtgärder.

• Man kan hålla inne en del av betalningen som säkerhet
• Man har också rätt att hålla fast vid köpet och kräva att säljaren fullgör sin del av avtalet. I vissa situationer kan det dock vara orimligt att kräva att säljaren fullgör köpet, exv. när det föreligger ett hinder som säljaren inte kan övervinna.
• Man kan som sista åtgärd ha rätt att häva köpet. För att man som konsument ska ha rätt att häva köpet krävs dock att säljarens dröjsmål är av väsentlig (stor) betydelse.
• Man kan också ha rätt till skadestånd för den skada man lidit genom säljarens dröjsmål. Säljaren behöver dock inte betala skadestånd om denne kan visa att det har funnits ett hinder som inte kunde förutses och vilket har gjort det omöjligt att leverera varan.
www.konsumentverket.se, www.arn.se

Preskription av lån och krediter

I vissa fall kan en kreditgivare (bank eller annan näringsidkare) förlora rätten att kräva återbetalning av ett lån. Detta kallas för preskription. Preskriptionstiden för konsumentrelaterade skulder (näringsidkare gentemot privatperson/ konsument) är 3 år medan den är 10 år för alla andra typer av skulder. Preskriptionstiden bryts dock och ny preskriptionstid börjar löpa om:
• Den som tagit lånet bekräftar skulden, exv. genom att skriva under ett avtal, lova att betala, amortera skulden eller ränta.
• Den som tagit lånet får ett skriftligt betalningskrav eller en betalningspåminnelse.
• Kreditgivaren vänder sig till domstol eller Kronofogdemyndigheten för att få tillbaka sina pengar.
www.kronofogden.se

Tvister avseende lån och andra krediter

Vid tvister mellan näringsidkare och konsument, kan konsumenten begära att tvisten prövas av Allmänna reklamationsnämnden (ARN) och i sista hand vända sid till domstol. www.arn.se


Betalningssvårigheter etc.

Inkasso

När en skuld har förfallit till betalning men den som tagit lånet inte betalat ska borgenären påminna gäldenären (den betalningsskyldige) genom ett skriftligt meddelande. Borgenären har då rätt att ta ut en mindre avgift för påminnelsen.

Om betalning uteblir trots påminnelsen, kan borgenären välja att vända sig till ett inkassobolag eller direkt till Kronofogdemyndigheten. Verksamheten som bedrivs hos inkassobolag regleras bl.a. i inkassolagen. Deras verksamhet skall bedrivas i överensstämmelse med ”god inkassosed”. Inkassobolagen står under tillsyn av Datainspektionen. www.datainspektionen.se

Skuldsanering

En svårt skuldsatt person, som inte bedöms kunna betala tillbaka sina skulder inom överskådlig tid, kan efter ansökan till Kronofogdemyndigheten befrias från sina skulder genom s.k. skuldsanering. Sådan skuldsanering förutsätter antingen frivillig överenskommelse med borgenärerna eller dom. Skuldsanering innebär att den skuldsatte får leva på existensminimum under 5 år medan allt överskott går till att betala skulderna. Efter 5 år är man befriad från resterande skulder.
www.kronofogden.se www.arn.se

Bluffakturor

Får du en falsk faktura kan du anmäla detta till Konsumentverket. På deras hemsida finns en blankett för elektronisk anmälan.
www.kronofogden.se www.arn.se

Konkurs

Både privatpersoner och företag kan försättas i konkurs om de kommit på obestånd. Vid en konkurs tar Kronofogdemyndigheten hand om i princip alla gäldenärens tillgångar och använder dem för att betala förfallna skulder. Ansökan om konkurs kan göras av den som själv har betalningssvårigheter som inte bara är tillfälliga eller av någon av dennes borgenärer (fordringsägare). Ansökan skall inlämnas till tingsrätten som hör till den ort där gäldenären bor.

Tingsrätten fattar sedan beslut om konkurs. Samtidigt utser tingsrätten en konkursförvaltare, som har till uppgift att företräda och förvalta det s.k. konkursboet (gäldenärens tillgångar och skulder). Under konkursen har gäldenären själv inte rätt att förfoga över sin egendom, vilket bl.a. innebär att denne inte får betala förfallna skulder. Gäldenären är skyldig att medverka till att konkursförvaltarens arbete kan utföras så korrekt och effektivt som möjligt.

Tingsrätten fattar sedan beslut om konkurs. Samtidigt utser tingsrätten en konkursförvaltare, som har till uppgift att företräda och förvalta det s k konkursboet (gäldenärens tillgångar och skulder).

Konkursförvaltaren ska också se till att gäldenärens skulder blir betalda i rätt ordning. Vissa av borgenärerna kan ha prioriterade fordringar eller äganderätt i viss egendom. Har gäldenären före konkursen, genom t ex en gåva eller affärstransaktion fört bort tillgångar kan dessa återvinnas (tas tillbaka) till konkursboet i enlighet med regler i konkurslagen.




Informationslänkar

Konsumentverket | Allmänna reklamationsnämnden | Sjöfartsverket | Statistiska centralbyrån
Hyresnämden | Kronofogdemyndigheten | Domstolsverket | Patent- och registreringsverket
Samboavtal.org | Hyresavtal.org | Testamente.org | Äktenskapsförord.com | Skilsmässa.nu
Andrahandskontrakt.org | Blankett.org | Gåvobrev.org | Skuldebrev.com

© 2009 Juridikfokus.se - All Rights Reserved