Lån och avbetalningar
Tillbaka till Vardagsjuridik index
I detta avsnitt beskrivs de grundläggande juridiska aspekterna på:
OBS! Informationen syftar till att ge en överblick över de lagregler
som gäller, därför skall du inte förlita dig på att innehållet
helt stämmer i varje enskilt fall. Har du närmare frågor och
funderingar kring lagreglerna bör du kontakta ett ombud.
Skulder
Vanliga skulder är t ex kreditköp, lån och skadestånd.
Den som är skyldig pengar kallas gäldenär och den som har lånat ut dem kallas borgenär.
Vanligtvis kan gäldenären och borgenären avtala om hur och när skulden ska betalas. Om det inte finns något avtal, ska skulden betalas när borgenären kräver det.
En skuld kan naturligtvis betalas på olika sätt: kontant till borgenären, via postgiro, bankgiro eller med en elektronisk överföring.
I samtliga fall ska betalningen vara borgenären tillhanda senast på förfallodagen. Det innebär att pengarna skall överlämnas eller finnas bokförda på borgenärens konto den dagen. Om förfallodagen är på en lördag, söndag eller allmän helgdag ska skulden betalas senast nästa vardag.
Flera gäldenärer
Ibland kan flera personer vara gemensamt betalningsskyldiga för en skuld. Om inget särskilt avtalats är alla ansvariga för att skulden betalas. Det innebär att borgenären kan kräva vem som helst av dem på hela skulden. Den som betalat kan sedan kräva de andra på deras delar. Om t ex tre personer har en gemensam skuld på 90 000 kr, så kan borgenären kräva hela skulden från en av dem. Denne kan sedan kräva 30 000 från var och en av de övriga.
Ränta
Man kan avtala om att ränta ska betalas och hur hög den ska vara. Om inget avtal om ränta finns, har borgenären inte rätt att ta ränta. Det finns inga regler om hur hög räntan ska vara, men om den är oskälig kan lagens regler om ocker bli aktuella.
Om skulden betalas för sent har borgenären rätt till dröjsmålsränta. Man kan avtala om hur hög denna ska vara. Enligt räntelagen har borgenären rätt till en ränta som motsvarar gällande diskonto plus två procentenheter. Om inget annat avtalats ska dröjsmålsränta betalas 30 dagar efter förfallodagen.
Lån och krediter
Banker och andra kreditinstitut kan ge olika typer av lån till privatpersoner. Vanligast är:
• Personlån
• Kredit kopplad till ett kontokort
Ett personlån kan man få med eller utan säkerhet (t ex en fastighet eller en borgensman). Dessa lån brukar avbetalas under en längre tid.
Har man en kontokortskredit har man möjlighet att (under en kortare period) handla för mer pengar än det finns på kontot.
På lån och andra krediter utgår i regel ränta, som naturligtvis inte får vara oskäligt hög.
Summan av alla kostnader som en kredit för med sig under ett år kallas effektiv ränta. Den uttrycks i procent av lånesumman. Särskilda avgifter för uppläggning eller amortering räknas in, (men inte själva amorteringen som ju är en avbetalning av skulden). I samband med att en kredit läggs upp eller att lån marknadsförs, måste långivaren ange hur hög den effektiva räntan är.
Avbetalningsköp
Om man köper en vara mot avbetalning, delas betalningen upp i flera mindre delbetalningar. Då man tar emot varan, betalar man ofta också en kontantinsats, som normalt är minst 20 % av priset.
Betalar inte en köpare enligt överenskommelsen (avtalet) kan säljaren ta tillbaka varan, om han/hon har rätt till detta enligt avtalet.
Om köparen då inte frivilligt lämnar tillbaka varan, kan säljaren begära s k handräckning från Kronofogdemyndigheten.
www.kronofogden.se/
Preskription av lån och krediter
I vissa fall kan en kreditgivare (bank eller annan näringsidkare) förlora rätten att kräva återbetalning av ett lån. Detta gäller efter tre år då den ena parten är privatperson och den andra är näringsidkare, om inte:
• Den som tagit lånet bekräftar skulden – t ex genom att skriva under ett avtal, lova att betala, betala amortering eller ränta.
• Den som tagit lånet får ett skriftligt betalningskrav eller en betalningspåminnelse.
• Kreditgivaren vänder sig till domstol eller Kronofogdemyndigheten för att få tillbaka sina pengar.
www.kronofogden.se
Tvister avseende lån och andra krediter
Vid tvister där den ena parten är konsument och den andra näringsidkare (t ex en bank) kan konsumenten begära att tvisten prövas av Allmänna reklamationsnämnden.
Avbetalningsköp
Om man köper en vara mot avbetalning, delas betalningen upp i flera mindre delbetalningar. Då man tar emot varan, betalar man ofta också en kontantinsats, som normalt är minst 20 % av priset.
Betalar inte en köpare enligt överenskommelsen (avtalet) kan säljaren ta tillbaka varan, om han/hon har rätt till detta enligt avtalet.
Om köparen då inte frivilligt lämnar tillbaka varan, kan säljaren begära s k handräckning från Kronofogdemyndigheten
När man har bestämt sig för att köpa en vara är det viktigt att man kommer överens med säljaren om när varan ska avlämnas. Om ingen tidpunkt för avlämnandet bestäms ska varan avlämnas inom skälig tid efter köpet. Vad som utgör skälig tid beror på omständigheterna i det enskilda fallet. Man får t.ex. räkna med en längre tid innan varan kan avlämnas om varan är en beställningsvara.
Om en säljare inte avlämnar varan vid den tidpunkt man har bestämt eller inom skälig tid efter köpet säger man att säljaren är i dröjsmål. Om ett dröjsmål uppstår från säljarens sida utan att detta beror på konsumenten har man rätt att vidta vissa åtgärder.
• Man kan hålla inne en del av betalningen som säkerhet
• Man har också rätt att hålla fast vid köpet och kräva att säljaren fullgör sin del av avtalet. I vissa situationer kan det dock vara orimligt att kräva att säljaren fullgör köpet, t.ex. när det föreligger ett hinder som säljaren inte kan övervinna.
• Man kan som sista åtgärd ha rätt att häva köpet. För att man som konsument ska ha rätt att häva köpet krävs dock att säljarens dröjsmål är av väsentlig (stor) betydelse.
• Man kan också ha rätt till skadestånd för den skada man lidit genom säljarens dröjsmål. Säljaren behöver dock inte betala skadestånd om denne kan visa att det har funnits ett hinder som har gjort det omöjligt att leverera varan.
www.konsumentverket.se
www.arn.se
Betalningssvårigheter
Inkasso
När en skuld har förfallit till betalning, men den som tagit lånet inte betalat ska borgenären (t ex en bank eller annan näringsidkare) påminna gäldenären (den betalningsskyldige) genom ett skriftligt meddelande. Borgenären har rätt att ta en mindre extra avgift för påminnelsen.
Om betalningen uteblir trots påminnelsen, kan borgenären vända sig till ett
s k inkassobolag eller till Kronofogdemyndigheten.
Bluffakturor
Får du en falsk faktura kan du anmäla detta till Konsumentverket. På deras hemsida finns en blankett för elektronisk anmälan.
www.kronofogden.se
www.arn.se
Skuldsanering
En mycket svårt skuldsatt person, som inte bedöms kunna betala tillbaka sina skulder inom överskådlig tid, kan befrias från en del av skulderna genom s k skuldsanering.
Skuldsanering innebär att den skuldsattes borgenärer, frivilligt eller efter dom, minskar eller avskriver sina fordringar på den som är skuldsatt.
www.kronofogden.se
www.arn.se
Konkurs
Både privatpersoner och företag kan försättas i konkurs.
Vid en konkurs tar Kronofogdemyndigheten hand om i princip alla gäldenärens tillgångar och använder dem för att betala förfallna skulder med.
Ansökan om konkurs kan göras av den som själv har betalningssvårigheter som inte bara är tillfälliga eller av någon av dennes borgenärer (fordringsägare). Ansökan skall inlämnas till Tingsrätten som hör till den ort där gäldenären bor.
Tingsrätten fattar sedan beslut om konkurs. Samtidigt utser tingsrätten en konkursförvaltare, som har till uppgift att företräda och förvalta det s k konkursboet (gäldenärens tillgångar och skulder).
Under konkursen har gäldenären själv inte rätt att förfoga över sin egendom, vilket bl a innebär att han/hon inte får betala förfallna skulder. Gäldenären är skyldig att medverka till att konkursförvaltarens arbete kan utföras så korrekt och effektivt som möjligt.
Konkursförvaltaren skall också se till att gäldenärens skulder blir betalda i rätt ordning. Vissa av borgenärerna kan ha s k prioriterade fordringar eller äganderätt i viss egendom.
Har gäldenären före konkursen, genom t ex en gåva, fört bort tillgångar kan dessa återvinnas (tas tillbaka) till konkursboet.
www.kronofogden.se
www.arn.se